Intervju med Sara Landfors
Pepp träffar Sara Landfors, en driftig och inspirerande 23 åring som studerar industriell ekonomi på Chalmers. I sommar ska Sara vara vikarierande koncernchef på Adecco, ett sommarjobb hon förtjänat efter att ha genomgått flertalet personlighetstester och utmaningar i Adeccos rekryteringsprocess, där hon övertygade juryn om att hon var bäst lämpad av alla kandidater för koncernchefsrollen. Läs mer om Sara, hennes tankar kring ingenjörsyrket och vad som gör henne pepp i intervjun nedan.
Berätta lite om dig själv, vem är du?
Jag är snart 23 år och läser tredje året på industriell ekonomi, Chalmers. Jag tycker att utbildningen är jätterolig och ägnar mig gärna åt engagemang i studentkåren vid sidan av studierna. Förutom det gillar jag att träna och hänga med kompisar! Jag trivs bra med ett fullspäckat schema och har alltid något på gång.
Varför valde du att börja studera till ingenjör?
För att jag alltid har varit duktig på matte och fysik. Jag valde industriell ekonomi för att det kändes som den perfekta balansen mellan tekniska och lite mjukare ämnen såsom ekonomi och management. Det är också min upplevelse såhär i efterhand och jag är väldigt nöjd med mitt val.
I din åsikt, vem kan bli en ingenjör?
Det är ju lätt att dra till med ”alla som vill kan bli ingenjörer” men jag tror faktiskt inte att det stämmer. Jag tror att man måste ha ett intresse för ämnena eftersom det annars blir för jobbigt att ta sig igenom utbildningen. Dock tror jag inte att det är unikt för just ingenjörsutbildningar, utan att det är sant för alla högskolestudier. Jag tror å andra sidan att det är många som väljer bort just ingenjörsyrken utan att veta om de har ett intresse för teknik eftersom de aldrig fått möjlighet att testa sina vingar. Jag har fått uppfattningen att många exempelvis hade en dålig fysiklärare som fick dem att tänka att ”usch, nej jag är dålig på tekniska ämnena och dessutom är det såååå tråkigt!” – Själv har jag aldrig någonsin i mitt liv haft så roligt som jag har haft under min tid på Chalmers.
Vilken är den största utmaning du tagit dig an?
Min största utmaning i livet var när jag och min familj flyttade till USA mitt andra år på gymnasiet. Jag var 17 och det enda jag ville var att passa in i något socialt sammanhang. Det visade sig vara mycket svårare än jag någonsin hade anat och under två års tid hade jag i princip inga nära vänner i skolan, vilket var ett enormt misslyckande för mig. Dessutom var plugget dubbelt så tufft som i Sverige och jag förstod vare sig språket eller kulturen. Såhär i efterhand har jag aldrig lärt mig så mycket om mig själv som under de två åren jag bodde där. Som någon sa till mig en gång: Din comfort zone är en mycket vacker plats, men inget växer någonsin där. Det är verkligen sant.
Hur känns det att ha vunnit Adeccos tävling som koncernchef under sommaren? Berätta lite om din resa!
När jag laddade ner appen som var första steget i rekryteringsprocessen hade jag sökt massor av sommarjobb (och inte fått dem) så det känns fortfarande rätt orimligt att jag till slut fick det här! Jag trodde aldrig att jag skulle gå så långt för jag hade vant mig vid att få ett nej till svar. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag lärt mig mycket på de rekryteringsprocesser jag genomgått för andra jobb och att jag tror att jag fick jobbet på just Adecco för att jag var mig själv under hela tiden.
Vad är ditt bästa tips till alla som funderar på att börja studera till ingenjör?
Om man funderar på att studera till ingenjör och tror att man kanske har intresset men är rädd att man inte kommer passa in/att det är töntigt/för svårt/att man bara pluggar hela tiden – det stämmer inte alls! Det är så många personer som går i varje klass att varenda en hittar sitt kompisgäng och sitt sammanhang. Dessutom är plugget så mycket mer än bara studier. Det är ju såklart viktigt att klara sina tentor, men jag ser själva skolgången som kanske 10 procent av det som själva upplevelsen ”att plugga” innebär. Jag var själv rädd att mitt liv skulle ta slut om jag började plugga eftersom jag såg framför mig hur jag satt dränkt i kurslitteratur och åt nudlar för att jag inte hade råd med riktig mat. Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.
Vad gör dig pepp?
Jag blir pepp när andra är pepp! Det finns inget bättre än när en grupp människor bestämmer sig för att de ska ta sig an en uppgift med 110 procents engagemang och alla strävar mot samma mål! Då blir allt så mycket roligare och man får bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Det spelar ingen roll vad det handlar om – allt från grupparbeten i skolan till engagemang i studentlivet. När alla har bestämt sig för att lyckas så kan det bli magi!
Pepp tackar Sara för intervjun och önskar henne stort lycka till på framtida utmaningar och äventyr!